torsdag 30 april 2009

Onsdagens hoppning

Ungefär såhär såg dagens bana ut... men jag har glömt vilka som var oxrar och inte...

Tack Madde för träningsvärken! Den känns! Haha...

Ja, igår red vi utan stigbyglar ungefär halva passet. Jag var död redan efter uppvärmningen och när jag började inse att vi skulle hoppa utan stigbyglar också så förstod jag att jag skulle känna mig som en pensionär idag. Migo är en klippa i alla fall. Lugn och cool och som gör det mesta man ber honom om... utom att byta galopp. Typiskt att jag alltid ska få de där pållarna som tycker det är himla kul att gå i förvänd galopp.

Sista rundan fick vi ha stigbyglar och det är jag tacksam för! Några meter innan tredje hindret stupar nämligen Migo. Ja, bara rätt ner i marken. Det enda jag tänker i den situationen är väl ungefär "JAG KOMMER DÖ!". Men jag dog inte. Efter mycket om och men kravlar han sig upp på benen igen, med mig fastklamrad på ryggen, och vi kan fortsätta vår runda. Snubbel-Pelle!

Ikväll kör vi på hoppning igen, denna gång med underbara Strawira. Det är konstigt, hur svår ens egna häst är så längtar man ändå tillbaka till den efter att ha ridit någon annan.

1 kommentar:

elin sa...

sv: tack! Det såg jätte bra ut för dej också <:
haha , "jag kommer dö" kännde jag också ett par gånger ;)