Florida

När både Thomas och Zebulon var sålda såg vi ingen anledning till att skaffa ytterligare en ponny, eftersom jag ändå skulle bli för gammal för att tävla den efter bara några år. Så då köpte vi Florida. Hon är född - 97 och är e. Angard. Florida var en sån där häst som hade hur mycket kapacitet som helst, men som inte hade någon som riktigt tog till vara på det. Hon hade inte gjort särskilt mycket, utan var bara grundutbildad.

På grund av att hon inte var igång (och säkert någon mer anledning som jag inte kommer ihåg...) när vi köpte henne kunde jag inte provrida utan allt vi hade att gå på var en videofilm från en hopptävling och hur hon såg ut i hagen. Vi köpte henne i alla fall och det visade sig att det var väääldigt mycket häst vi skulle ha att göra med. Till en början var det mest studsande på ett och samma ställe. Varenda galoppfattning var en utmaning. Kanske skulle man sitta kvar, kanske skulle man inte. Ju mer jag red och ju mer jag tränade desto mer stabil blev hon, men jag kan nog inte direkt säga att hon blev en lugn häst, för det var hon aldrig. Ibland fick hon för sig att börja lätta i framänden och ibland hade hon nog nerverna utanpå och tillslut blev det nog för mycket för mig. Inte för att jag inte tyckte att hon var rolig att rida, för det tyckte jag. Hon är utan tvekan den bästa hästen jag har suttit på. Eller åtminstone den häst med mest kapacitet. Men hon var för svår. För mycket häst för en liten 15-åring som mig, liksom.

Så vi sålde henne till Anette. De passade jättebra tillsammans och hon fick verkligen ordning på Florre. Tyvärr blev hon skadad och det fanns inget annat att göra än att ta bort henne. Så numera finns hon i hästhimmelen, och det är synd... för de hade blivit ett riktigt bra tävlingsekipage tillsammans.