Jobbat hela dagen lång. Fick hoppa in som vikarie och ska göra det imorgon med. Skönt att veta att man har lite pengar att vänta sig i alla fall. Det har varit lite halvstressigt att hinna med allt idag eftersom jag och Nettan hade handikappridning mitt i allt, och så var hovslagaren där och skulle sko ett gäng hästar så det blev lite spring mellan de vanliga sysslorna och allt annat.
På eftermiddagen var jag stallvärd och pratade lite med Nella om vårt BUS (barn-ungdomssektionen). Jag tycker verkligen att BUS är så himla smart och bra på alla sätt och vis men nu måste vi få det att fungera också. Jag tycker inte att det ska läggas ned bara för att det för tillfället inte riktigt funkar, utan istället måste vi ju anta utmaningen och få det i rullning igen. Jag är åtminstone beredd att lägga ner energi på det - och jag hoppas att alla andra är det också. Man kan ju inte bara lägga ner något bara för att det inte fungerar.
Just nu sitter jag på Hästnet och drömmer om hästägarskap. Jag har under det här året inte känt mig ett dugg sugen på att ha något eget eller på att åka ut och tävla, utan har nöjt mig med att få rida på andras och på klubbens hästar. Men nu är det annorlunda. Det vore så mysigt att få ha sin egna häst att komma till varje dag. Att få lägga upp mål, att ha något att sträva efter. Att kunna tävla om vi skulle vilja. Bara den där känslan av att veta att man kan om man vill, liksom. Det är ingen tvekan om att jag skulle klara det - för det skulle jag verkligen. Jag känner mig mogen för det, det gör jag. Men det handlar ju om pengar.. som alltid. Jag har inga pengar att köpa en häst för och jag har definitivt inga pengar till stallhyror, foder, tävlingar, träningar osv.
Det är så sorgligt. Egentligen är det det. Jag är ändå en väldigt ambitiös och målmedveten tjej som verkligen vill. Jag vill utvecklas i min ridning och jag vill bli något inom det. Men jag kan inte. Det går inte. Det finns inte en enda möjlighet i hela världen att det skulle fungera.
Och nej. Jag vill inte vänta tills jag har gått klart en utbildning eller så. Det är nu jag brinner för det som mest. Det är nu jag behöver det som mest.
På eftermiddagen var jag stallvärd och pratade lite med Nella om vårt BUS (barn-ungdomssektionen). Jag tycker verkligen att BUS är så himla smart och bra på alla sätt och vis men nu måste vi få det att fungera också. Jag tycker inte att det ska läggas ned bara för att det för tillfället inte riktigt funkar, utan istället måste vi ju anta utmaningen och få det i rullning igen. Jag är åtminstone beredd att lägga ner energi på det - och jag hoppas att alla andra är det också. Man kan ju inte bara lägga ner något bara för att det inte fungerar.
Just nu sitter jag på Hästnet och drömmer om hästägarskap. Jag har under det här året inte känt mig ett dugg sugen på att ha något eget eller på att åka ut och tävla, utan har nöjt mig med att få rida på andras och på klubbens hästar. Men nu är det annorlunda. Det vore så mysigt att få ha sin egna häst att komma till varje dag. Att få lägga upp mål, att ha något att sträva efter. Att kunna tävla om vi skulle vilja. Bara den där känslan av att veta att man kan om man vill, liksom. Det är ingen tvekan om att jag skulle klara det - för det skulle jag verkligen. Jag känner mig mogen för det, det gör jag. Men det handlar ju om pengar.. som alltid. Jag har inga pengar att köpa en häst för och jag har definitivt inga pengar till stallhyror, foder, tävlingar, träningar osv.
Det är så sorgligt. Egentligen är det det. Jag är ändå en väldigt ambitiös och målmedveten tjej som verkligen vill. Jag vill utvecklas i min ridning och jag vill bli något inom det. Men jag kan inte. Det går inte. Det finns inte en enda möjlighet i hela världen att det skulle fungera.
Och nej. Jag vill inte vänta tills jag har gått klart en utbildning eller så. Det är nu jag brinner för det som mest. Det är nu jag behöver det som mest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar