Utan min mamma hade jag antagligen inte varit en hästtjej idag, därför förtjänar hon en plats i rampljuset.När jag var liten hade mamma egen häst. Jag fick följa med då och då och jag antar att det var så mitt hästintresse startade. Mamma anmälde mig till knatteridningar och när jag var tillräckligt gammal började jag rida lektion en gång i veckan. Jag gillade det inte särskilt mycket och jag vet egentligen inte varfö men stämningen var ganska dålig på ridskolan och jag hatade det där systemet med att välja hästar. Var nionde vecka fick man den hästen man ville och var nionde vecka fick man också den där hästen som ingen ville rida. När jag var knappt 11 år tog mamma med mig till ett försäljningstall. Det var egentligen inte vi som skulle kolla på häst, utan en kompis, men av någon anledning plockade de ut ponny efter ponny och lät mig provrida.
Och ja, det var då jag fick min första ponny - Twix - av min mamma. Sedan fortsatte det så, ponny efter ponny och många såg/ser säkert mig som bortskämd men jag själv ser det bara som att mamma ville att jag skulle ha en hobby och hon ville att den skulle inkludera hästar. Och det är ju inte direkt så att jag har fått några stjärnor till hästar. Det har varit de där outbildade och lite svåra hästarna och även om jag har varit frustrerad ett antal gånger på hästryggen så tror jag ändå att det har hjälpt mig så himla mycket både i min ridning och i mitt vanliga liv. Jag tar mig an utmaningar, jag har så mycket bättre tålamod idag än vad jag hade för en herrans massa år sedan, jag är ambitiös och jag vet vad jag vill.
När jag var 15 år tröttnade jag. Jag tröttnade på hästar, på ridning och på det mesta. Då sålde mamma Florida (hästen jag hade då) och det är jag glad för att hon gjorde. Hade vi behållt henne och mamma hade "tvingat" mig att ta hand om henne och rida henne hade jag antagligen slutat så fort jag bara kunde och aldrig någonsin brytt mig om hästar igen.
Nu är jag snart 20 år och jag är mer hästintresserad än vad jag någonsin varit. Och det hade jag aldrig blivit om inte mamma först hade uppmuntrat mig till ridningen, sedan gett mig en paus från det för att sedan introducera mig för det igen.
Och ja, det var då jag fick min första ponny - Twix - av min mamma. Sedan fortsatte det så, ponny efter ponny och många såg/ser säkert mig som bortskämd men jag själv ser det bara som att mamma ville att jag skulle ha en hobby och hon ville att den skulle inkludera hästar. Och det är ju inte direkt så att jag har fått några stjärnor till hästar. Det har varit de där outbildade och lite svåra hästarna och även om jag har varit frustrerad ett antal gånger på hästryggen så tror jag ändå att det har hjälpt mig så himla mycket både i min ridning och i mitt vanliga liv. Jag tar mig an utmaningar, jag har så mycket bättre tålamod idag än vad jag hade för en herrans massa år sedan, jag är ambitiös och jag vet vad jag vill.
När jag var 15 år tröttnade jag. Jag tröttnade på hästar, på ridning och på det mesta. Då sålde mamma Florida (hästen jag hade då) och det är jag glad för att hon gjorde. Hade vi behållt henne och mamma hade "tvingat" mig att ta hand om henne och rida henne hade jag antagligen slutat så fort jag bara kunde och aldrig någonsin brytt mig om hästar igen.
Nu är jag snart 20 år och jag är mer hästintresserad än vad jag någonsin varit. Och det hade jag aldrig blivit om inte mamma först hade uppmuntrat mig till ridningen, sedan gett mig en paus från det för att sedan introducera mig för det igen.
Min mamma är bäst!
3 kommentarer:
Åhhh, tackar för det !! Vad roligt att höra !! Det kan jag leva länge på !! :-) Tack Tack, gulle Mia !
Vad kul att du lyfter fram din mamma! Bra mamma och bra dotter och så kul att ni blev "hästintresserade" igen och kom till ORK. Hoppas att ni blir kvar!
I grund och botten var det bra hästar men som av olika anledningar hade blivit svårridna,rädda,tuffa etc.
Florida tex var ju en kanonhäst men tuff och inte helt enkel när man är 14 år.Dessutom hade hon ju inte gått på över ett år.Thomas som var hopptokig o kunde hoppa hus när han orkade(tyvärr lite för gammal) Ricki, den lilla räven som nu går MSV hoppning.Arg som ett bi inne i stallet- gick ju knappt att gå in till först.....Zeb,mjuk som smör men lite lat med ett temperamant som inte passade din ridning. Nä, du har inte haft det lätt men du har fixat dom sååå bra tack vare att du är ambitiös och noggrann!
Skicka en kommentar