Hoppträning i kvällssolen

Glad häst och glad ryttare

Jag blev glad när jag hörde att vi skulle vara ute i paddocken och hoppträna. Dels för att det är mycket större och dels för att Strawira blir lite mer taggad utomhus. Det började dock inte särskilt bra. Hon var livrädd för två hundar och vägrade gå in i paddocken. Hon backade väl på ungefär allt som gick att backa på. Fjantfia!

Men själva träningen i sig gick så bra att jag förlåter allt. Hon var så fin! Inga stopp, ingen tvekan och hon verkligen letade hinder. Hon var så nära på att ta närmsta hinder när vi skulle lägga en volt framför det. Jag fick riktigt styra undan och hon blev jätteupprörd för att hon inte fick hoppa det. Det är min Strawira det! Äntligen tänker hon hoppning. Idag låg fokus på min sits över hindrena, att hon ska landa i rätt galopp och självklart korrekta vägar. Det är så härligt att kunna sluta tänka "Ska hon stanna eller inte? Kommer vi ta med oss hela hinderstödet på väg över?" Hon litar verkligen på mig nu och jag litar på henne. Tänk att det kunde gå så snabbt, ändå. Träning ger färdighet - helt klart!

Lilian gjorde en liten avsittning idag med. Alltid otäckt när det händer och särskilt när Brassia drog iväg i fullt sken mot utgången. Just då var jag jätteglad att Strawira är så pass cool som hon ändå är. Lilian är hur som helst jätteduktig med Brassia och hon måste ha balans som jag vet inte vad!

Film från träningen kommer men räkna inte med att det blir ikväll. Jag behöver all sömn jag kan få.