Med rätt publik så...

Det var kul att rida Vinetta igår. I början förstod jag ingenting. Jag satt bara och funderade "hur tusan ska man rida den här hästen?". Det kändes som att hon hängde i mina tyglar och istället för att fatta galopp när jag gav galoppskänkel började hon flytta sig i sidled. Helkonstigt. Ett tag tänkte jag nästan ge upp men så plötsligt började det gå bra. Hon behöver pyttesmå hjälper och lyssnar väldigt mycket på vikten och sätet. Skänklarna och händerna behövdes knappt. Mot slutet kändes hon jättefin, särskilt i traven. Jag passade på att jobba på min sits och av någon anledning går det alltid bättre när det står dressyrmänniskor på läktaren. Haha. Då vill man väl inte visa att man sitter som en hösäck, antar jag.

Idag har jag träningsvärk i alla fall. Sen om det beror på ridningen eller allt dansande på festen igår vet i sjutton...