700 kg hoppade just på mig

Uteritten var kul och mysig. Strawira var jättepigg och glad och tyckte nog att det var hur skönt som helst att slippa ridhuset och alla "krav" en dag. Men så kom vi till den där pyttelilla bäcken som gick över vägen. Den var alltså max 20 centimeter bred och det var väl typ två millimeter djupt. Och ändå vägrar Strawira och Vinetta att gå över. Vi trixar och försöker och tillslut tar Wiran ett jätteskutt över. Phu.

På tillbakavägen var det dock inte lika enkelt. Vinetta hoppar över så snällt, men Strawira bara vägrar. Ingenting hjälpte. Jag försökte vara lugn och försiktig och så snäll som möjligt. Jag försökte mig på den bestämda metoden med lite jävlar anamma i rösten och jag försökte nog mig på något mellanting också. Men nix, det ända var att sitta av och leda. Och visst, hon hoppade ju. Problemet var att hon hoppar rakt på mig. Jag fick hennes bog och ena framben i ryggen/rumpan och man kan väl säga att jag är lite mörbultad nu. Allt på grund av att hennes fjantiga påhitt...

Imorgon skulle jag har ridit banhoppningsträning på Ozo, men jag känner mig omotiverad på många olika sätt så jag ska faktiskt strunta i det. Det är lika bra att jag gör så när jag känner som jag gör. Jag vet att det aldrig slutar bra annars. Jag måste vara taggad och längta efter något för att det ska vara värt det liksom. Dessutom vet i sjutton om jag ens kommer ur sängen imorgon efter att ha fått 700 kilo på sig. Vi får väl se...